|
| ||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
Aktuellt
| 120127 | Babel i arkivet Ett filmklipp ur SVTs arkiv med Karin Boye |
| 111206 | En bok, en författare SVT 19:00 En bok, en författare: Pia-Kristina Garde Författarsamtal. I ”Karin Boye och människorna omkring henne” presenterar Pia-Kristina Garde en del nya sidor hos den mytomspunna författaren. Intervjuare: John Chrispinsson. Även i K senare samma dag och K 7/12 |
| 111121 | ”I den segrande modernismens historieskrivning tycktes Spektrum ha skött sina investeringar oklanderligt”, konstaterar Johan Svedjedal i inledningen till Spektrum. Den svenska drömmen. Tidskrift och förlag i 1930-talets kultur. På bara några få år, 1931-35, publicerade tidskiften och förlaget så många modernistiska föregångsfigurer att det ”liknar nästan ett facit till en tentamen över trettiotalets viktiga intellektuella”. Ella Andrén recenserar Johan Svedjedal's "Spektrum. Den svenska drömmen" i dagensbok.com. |
| 111118 | Karin Boye-priset tilldelas Malte Persson Malte Persson "för att han, i en dynamisk och färgstark prosa och poesi, har utforskat språkets oanade nyanser och gränsöverskridande möjligheter". Huddinge Kommun |
| 111006 | Björk placerar Boye i det politiska sammanhanget Karin Boye kan inte räknas till de bortglömda författarna. Hennes prosa är det väl i och för sig rätt få som läser i dag, men lyriken står sig. Mats Rosin recenserar Kaj Björks bok "Karn Boye och hennes man" i Gotlands Tidningar |
| 110922 | Karin Boye och hennes man Det är en allmän uppfattning att den berömda författaren Karin Boyes död var ett planerat självmord. Men det finns kanske anledning att tvivla på den saken. Det gör man i alla fall vid läsningen av Kaj Björks senaste bok KARIN BOYE OCH HENNES MAN (Hjalmarson & Högberg). Lennart Svensson recenserar i Arbetarbladet. |
| 110916 | Mera om Björk än Boye Egentligen borde förlaget ha vänt på bokens titel, för det handlar mera om Karin Boyes man Leif Björk. Jo, just det, Kaj Björks äldre bror som en tid var gift med poeten. Jan Bergsten recenserar "Karin Boye och hennes man" i Norrländska Socialdemokraten |
| 110914 | Boye i suddiga ord och bilder I sin fotobok visar Pia-Kristina Garde prov på just ett sådant emotionellt förhållande till Karin Boye. Bildtexterna som bygger på berättelser från personerna i Boyes omgivning och i viss mån på poetens egna anteckningar har spunnits kring en fängslande samling amatörfoton. Marta Ronne recenserar i UNT. |
| 110827 | Kultur för ett nytt samhälle Ett dussin unga, radikala intellektuella i Stockholm i början på 1930-talet. Litterär modernism, psykoanalys, social ingenjörskonst, funktionalistisk arkitektur, kollektivboende, fri kärlek. På kort sikt förlorare, på längre sikt kulturell hegemoni. Daniel Cederqvist hittar ett av 1900-talets formativa skeenden i Johan Svedjedals nyutkomna bok om Spektrum. Daniel Cederqvist recenserar på Clarté. |
| 110823 | Vardagligheten för oss närmare Karin Boye Pia-Kristina Gardes fotobok om Karin Boye rör sig fritt mellan olika genrer. Bildernas vardagliga karaktär ger känslan av ett fotoalbum, och de ledsagande texterna för oss nära de avbildade personerna. Marie Lundquist recenserar i SVD. |
| 110816 | Bilder av Boye visar hennes sociala sida När hon var 40 år tog hon livet av sig och dessförinnan hade hon gjort flera försök. Döden var tidigt ett alternativ för henne. Men när jag tittar på bilderna med henne avslöjar de inte hennes gåta. Eva Dandanelle recenserar i Smålansposten. |
| 110802 | Nya bilder ur Karin Boyes liv Flera av bilderna i fotoboken publiceras för första gången. Många av de avfotograferade personerna är tidigare nämnda men däremot är det flera av dem ingen sett på bild förut. Till varje foto berättar Pia-Kristina Garde om personernas betydelse för Karin Boye, vilken relation hon hade till dem, vad hon skrivit till dem och om hon skrivit om dem. Exempelvis den unga judiska kvinnan Margot Hanel, som Karin Boye levde ihop med fram till sin död. Hon syns som liten, tunn, mörk och mycket yngre. − Annars älskade Karin Boye kvinnor som var långa och ljusa, lika hennes mamma. Åsa Borglin intervjuar i Kristianstadsbladet. |
| 110801 | Närgångna bilder ur Karin Boyes liv Pia-Kristina Garde har tillbringat mer än 35 år med att lära känna Karin Boye och boken är ett urval av de bilder med tillhörande berättelser om Karin Boyes liv som hon fått fram i ett arbete som hon själv uttrycker som ”en besatt släktforskares gånger 17”. Anna Törnkvist intervjuar i P1. |
| 110801 | Karin Boye och människorna omkring henne |
| 110721 | Imponerade redogörelse om Spektrum Johan Svedjedal har tagit sig an ett ambitiöst uppdrag med att nedteckna en fullskalig redogörelse över tidskriften Spektrums historia och de personer som var involverade i den. Hans bok ger en imponerande inblick i svenskt 1930-tal. Martin Karlsson recenserar "Spektrum – Den svenska drömmen" av Johan Svedjedal i AmnestyPress. |
| 110720 | Familjealbum med sorgkant Pia-Kristina Gardes fotobok Karin Boye och människorna omkring henne är en biografi i bilder, ett slags familjealbum där alla de som omgav författaren finns med. Ann Lingebrandt recenserar "Karin Boye och människorna omkring henne" av Pia-Kristina Garde, i HD. |
| 110709 | Uppfriskande bildbiografi om Karin Boyes liv och öde Tänka sig att som Pia-Kristina Garde ägna 35 år åt att samla ett bildmaterial, forska och samtala med människor som kände Karin Boye, och i stället för att skriva en diger, tjock biografi göra en bok som är som ett fotoalbum! Mats Granberg recenserar PIA-KRISTINA GARDE "Karin Boye och människorna omkring henne" i NT. |
| 110704 | Svenska författare förnyade sf En underavdelning till soft sf går ibland under benämningen social fiction, med vilken avses ett slags science fiction där ofta dagsaktuella, politiska, samhällsvetenskapliga och sociologiska frågor sätts under luppen genom att samtida tendenser extrapoleras i fiktiv form. Som framgår av avhandlingens titel menar Nolte att det främst är just denna typ av samhällskritiska sf-berättelser som är representerade inom den svenska framtidslitteraturen. Jerry Määttä skriver om en avhandling av Ulrike Nolte. |
| 110621 | Spektrum - en tid när allt var möjligt En medryckande bok om en omtumlande epok i svensk litteraturhistoria. Johan Svedjedals berättelse om tidskriften Spektrum är en bred exposé med intriger, kärlek och fiffel. Ann Lingebrandt skriver i Norrköpings Tidningar. |
| 110620 | Två kvinnor som vågade vara obekväma Det är 70 år sedan Karin Boye tog livet av sig. Hon är värd att uppmärksamma. Hennes bok Kallocain är nämligen mer aktuell än någonsin, i en tid när vi blir allt mer bevakade och den personliga integriteten är som bortspolad. Storebror får veta det mesta om oss, vi kommer inte undan de digitala övervakningssystem som allt från Google till staten väver in oss i. Birger Schlaug skriver i Katrineholms Kuriren. |
| 110620 | Nya sköna världar – nya sköna gudar När Karin Boye började tvivla på möjligheterna att bygga ett sovjetiskt drömsamhälle skrev hon ”Kallocain”. Hon är en i raden av författare som i satirisk form visar hur den sekulariserade människan skapar nya religioner i form av stat, parti, teknik och konsumtion. Barbro Gustafsson Rosenqvist skriver i SVD |
| 110616 | Kalejdoskopiskt om Spektrum Karin Boyes dikt ”I rörelse” ingick i ett nummer av den svenska tidskriften Clarté år 1927. Clarté var en socialistisk organisation som uppstod i Frankrike strax efter första världskriget och rätt så fort bildades egna sektioner i olika länder – i Sverige grundades en första Clartésektion i början av 1920-talet och Karin Boye hörde till dem som rätt så tidigt kom med i rörelsen och inom kort blev hon en central aktör inom rörelsen och dess Uppsalasektion. Marit Lindqvist's blog |
| 110616 | Litterär kanon längs Uppsalas fasader Vad är en stad utan berättelser? Uppsala kommun har kritiserats för att inte synliggöra de många författare som levt och verkat här. Nu ska det bli ändring. Tim Andersson skriver i Uppsala Nya Tidning. |
| 110614 | Karin Boye och arbetarmakt Med en trosviss uppbrottsmaning gav poeten Karin Boye under det tidiga 30-talet ord åt drömmen om ett jämlikt land, där ingen var herre och ingen dräng. Lennart Carlsson Blext skriver i Nu |
| 110612 | När allt var nytt De vill något annat. De strävar efter det som är nytt, som riktigt ryker av vass modernitet. Crister Enander läser Johan Svedjedals litteraturhistoriska bok om 30-talstidskriften Spektrum. |
| 110606 | Visst gör det ont... Karin Boye tycks uppmärksammas igen. Kanske för att det är sjuttio år sedan hon tog livet av sig. Karin Boyes dikt mest kända dikt Ja visst gör det ont när knoppar brister var en hyllning till Elin Wägner. Den ingick i en festskrift som kom ut när Elin Wägner fyllde 50 år. Birger Schlaug's blog. |
| 110603 | Återbesök i Karin Boyes skräckvision Karin Boye dog för 70 år sedan i år, och för att uppmärksamma detta har Radioteatern i regi av Anders Carlberg dramatiserat hennes klassiker ”Kallocain”. Arbetarbladet |
| 110529 | Spektrums avsikt var att förändra allt |
| 110527 | Framtiden som äventyr Kan man förändra världen med poesi? Kan man förändra världen med arkitektur? I ett brev från tiden i Huddinge 1930 drömmer Karin Boye om en ”kultur-i-allmänhet-tidning”, som skulle försöka komma åt något mera än bara vackra ord. Några år tidigare hade hon varit en viktig del av den socialistiska kretsen Clarté i Uppsala. Men utrymmet för konst, litteratur och kultur-i-allmänhet var litet. Trots vackra ord i festtal. Lars Mikael Raattamaa om kollektivet som introducerade modernismen i Sverige i Aftonbladet. |
| 110526 | Spektrum - den svenska drömmen Under 30-talet fostrades poeter som Gunnar Ekelöf och Karin Boye i tidskriften Spektrum. Nils Schwartz fascineras av berättelsen om elva nummer som förändrade den svenska litteraturen. Johan Svedjedal skriver i Expressen. |
| 110526 | Engagerat utan att vara elitistiskt Intellektuella sammanslutningar och litterära kotterier har alltid haft en särskild dragningskraft på kulturellt intresserade människor, kanske i synnerhet unga som längtar efter mer djup och mening med alltihop. Josef Riwkin, Erik Mesterson och Karin Boye – det var de mest drivande namnen vid tiden för Spektrums tillblivelse. Therese Eriksson skriver i UNT. |
| 110430 | Boyes debut kusligt aktuell Det är nu sjuttio år sedan Karin Boye dog. Maria Ripenberg läser hennes debutroman Astarte och märker att de problem vi brottas med i dag var brännande aktuella redan för 80 år sedan. Från Uppsala Nya Tidning. |
| 110429 | Karin Boye hyllas med skylt på Skeppargatan Hösten 1933 återkom författaren Karin Boye till Sverige efter en längre vistelse i Berlin. Hon flyttade in i en lägenhet på Skeppargatan 102. Detta var tiden då man påbörjat exploateringen av Gärdet så runt omkring funkisbyggnaden var det antingen leråkrar eller byggarbetsplatser. Här skulle hon bo fram till sin död 1941, i påskas var det 70 år sedan hon begick självmord. Kaj Schueler skriver i SVD. |
| 110408 | Premiär för Boye - musikal i Alingsås För nästan exakt 70 år sedan tog Karin Boye sitt liv i Alingsås. Hennes minne hedras nu med en nyskriven musikteaterföreställning i just Alingsås som beskriver hennes liv och poesi. Kent Eikeland skriveri GP |
| 110402 | En hyllning till Karin Boye I år är det 70 år sedan Karin Boye tog sitt liv i Alingsås och den 7 april har föreställningen ”Ja visst gör det ont” – ett musikaliskt porträtt av Karin Boye – premiär på Palladium. Artikel i Alingsås tidning |
| 110330 | En annorlunda bok på två språk, svenska och persiska Karin, Forough: En själ, två språk är en samlingsvolym med dikter av Karin Boye och den iranska poeten Forough Farrokhzads Recention i Bokmania av Ivana Eklund |
| 110102 | Karin Boyes ilska "Paddan" Stolpe fick såväl spe som beröm.. Johan Svedjedal skriver i DN om Karin Boyes brev till Erik Mesterton den 7 juni 1932. |
| 101226 | Författare i gott sällskap Läsning måste inte vara en soloaktivitet. 15 000 svenskar är i dag med i ett eller flera litterära sällskap och framtiden ter sig ljus för denna läsande folkrörelse. Erik Helmerson skriver i DN |
| 101220 | Svenska Akademiens pris för introduktion av svensk kultur utomlands. Svenska Akademien har beslutat tilldela Jasim Mohamed och Magdalena Wasilewska-Chmura var sitt pris för introduktion av svensk kultur utomlands. Magdalena Wasilewska-Chmura är litteraturvetare, bosatt i Krakow, där hon blev fil.dr 1998. Hon har till polska översatt dikter och prosastycken av bland andra Karin Boye, Erik Lindegren, Stig Dagerman och Tomas Tranströmer. Svenska Akademien |
| 101203 | Boye porträtteras med musik Planerna på ett musikaliskt porträtt av Karin Boye föreslås få 50 000 kronor av Alingsås kommun. Ja visst gör det ont är namnet på en föreställning som Ida Olsson och Simon Ljungman från Göteborg planerar att sätta upp nästa år. Föreställningen beskrivs som ett musikaliskt porträtt av Boye där man dels berättar om hennes liv, dels belyser hennes poesi med hjälp av tonsatta dikter och ett manus som baseras på poetens egna brev. Christina Carmbrant skriver i Göteborgs Posten |
| 101201 | Boye i centrum Samfundet De Nio är en snart hundraårig litterär akademi som arbetar för att ”främja svensk litteratur”. Man delar ut priser och ger ut en årlig litterär kalender. Temat för årets kalender (Norstedts) är Karin Boye, vars författarskap belyses i en rad essäer. Sören Sommelius om "Samfundet De Nio" i Helsingborgs Dagblad. |
| 101127 | Kraja består av Lisa Lestander, Linnea Nilsson, Frida Johansson och Eva Lestander. De kommer alla från Umeå och kvartetten bildades under våren 2002 inför Umeå Folkmusikfestival. De skivdebuterade 2005 och nu kommer nya skivan "Brusand hav" med deras egna tonsättningar av Karin Boye, Edith Södergran, Nils Ferlin med flera. Felicia vismagasin på Sveriger Radio |
| 101124 | Kraja - Brusand hav |
| 101109 | Fokus på Karin Boye Karin Boye tillhörde De Nio från 1931 och till sin död 1941. 1936 fick hon brådstörtat hoppa in som skattmästare och blev fast. Bokrecention av De Nios Litterära Kalender 2010, Inger Dahlman, Nya Wermlands-Tidningen |
| 101028 | Litterär kalender 2010, Karin Boye Sedan 2003 publicerar Norstedts i samarbete med Samfundet De Nio en årlig kalender, varje gång med en tidigare ledamot som utgångspunkt. Tema för 2010 års kalender är Karin Boye, vars författarskap behandlas ur olika aspekter av Jonas Ellerström, Paulina Helgeson, Agneta Pleijel, Johan Svedjedal och Jerker Virdborg. Andra medverkande är bland andra Carl-Johan Malmberg, Niklas Rådström och Per Wästberg. Som vanligt avslutas kalendern med en längre intervju med mottagaren av De Nios stora pris, i år översättaren Ingvar Björkeson. Se den på Bokus. |
| 100804 | Försvarade hustrun med strindbergsk eld Agnes von Krusenstjernas romanserie ”Fröknarna von Pahlen” blev 30-talets stora litteraturskandal. ”Reaktionen är här”, konstaterade Karin Boye, som i likhet med andra radikala författare ville stödja Krusenstjerna, medan flera etablerade kritiker valde att fördöma hennes nya böcker eller tiga ihjäl dem. Lars Lönnroth skriver i SVD |
| 100730 | Sundsvallskompositör skriver musik om sköra ting I år görs två uruppföranden vid Stöde musikvecka. Båda verken är sånger. I onsdags sjöngs islänningen Atli Heimir Sveinsons "Haikudigter". På lördag får Sundsvallsfödde pianisten Urban Östlund höra sina tonsättningar av Karin Boye-dikter för första gången offentligt. Susanne Holmlund skriver i Sundsvalls Tidning |
| 100725 | Svenska Kyrkan |
| 100723 | Kommentar: Karin Boye och Pridefestivalen Jag har i sommar läst om Kallocain av Karin Boye. Det var nog över 30 år sedan jag läste den första gången. Detta är en dyster framtidsroman skriven för 70 år sedan, år 1940. Den har ett tema som liknar Orwells 1984, Huxleys Du sköna nya värld och Bradburys Fahrenheit 451: totalitära samhällen där människor kontrolleras och styrs. Kommunismen och nazismen var skrämmande exempel när dessa böcker skrevs mellan åren 1932 och 1953. I dag förs tankarna till länder som Kuba, Nordkorea, Saudiarabien och Burma. Men även till Sverige. Mats Tunehag utrikesredaktör, Världen idag |
| 100718 | Karin Boye i Körbärsträdgården En tonsatt föreställning om Karin Boye och hennes livskamrat, Margot Hanel. "Jag är bland dem som knappast fanns (och bara vet och bara minns)" spelas 16 till 18 juli på Körbärsgården. Genom Boyes dikter växer dramat fram. Musiker och skådespelare byter roller på scenen och åskådaren får följa poetens liv från den som stod i hennes skugga. Nanne Nore står för manus och skådespeleri, Dan Svensson för tonsättning och gitarr och Julia Westberg sjunger. Skriver Gotlands Allehanda |
| 100709 | Carolina Rediviva - Karin Boyes varma punkt i en frostig värld När Karin Boye kom till universitetsbiblioteket Carolina Rediviva 1921 fanns det inte många kvinnliga studenter i Uppsala. Kanske är det ett frostigt mottagande av Karin Boye som just kvinnlig student som skymtar fram i hennes dikt Till Carolina Rediviva, skriver Susanne Sigroth-Lambe. Detta är andra delen i sommarserien Litterära Uppsalamiljöer. Susanne Sigroth-Lambe skriver i Uppsala Nya Tidning |
| 100612 | Paulina Helgeson väljer… I år är det sjuttio år sedan Karin Boyes klassiska dystopi kom ut. En ny pocketutgåva finns att tillgå för den som vill stifta bekantskap med Boyes både pessimistiska och hoppfulla framtidsvision, där det totalitära tänkandet är strålande skildrat. Paulina Hegesson tipsar och sommarens böcker i SVD kultur. |
| 100504 | De satte ord på namnlös kärlek I Sverige växte den lesbiska litteraturen fram på 1930-talet. I en tid då homosexualitet var straffbart argumenterade romanerna för den lesbiska kärlekens naturlighet, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Emma Ågrahn skriver om Liv Saga Bergdahls avhandling i SVD |
| 100417 | Fulbrightstipendiat översätter Karin Boye Amerikanske litteraturprofessorn och författaren Michael Joyce översätter Karin Boyes dikter och skriver samtidigt en roman om franske filosofen Michel Foucaults vistelse i Uppsala på 1950-talet. 20 april föreläser han vid Uppsala universitet om poesins och romanens förnyelse i USA. Lena Köster skriver i Uppsala Nya Tidning |
| 100414 | Snabbt och aktuellt. Riksteatern satsar på snabbproducerad aktualitetsteater i‑höst. Projektet kallas Rapporter och regissören Marcus Lindeen har fått uppdraget att utveckla sin dokumentära metod. Vi har tittat på Fogelstadgruppen. Karin Boye är också en förebild för den nya intellektuella kvinnan. Slutet av 1920- och början av 30-talet var en brytpunkt för kvinnorna. De fick tillträde till den akademiska världen, hade rösträtt och kunde komma in i riksdagen. Samtidig levde det gammeldags hemmafruidealet kvar, säger Sara Giese. Anna Ångström skriver i SVD |
| 100408 | Lesbiska romaner behandlas i ny avhandling |
| 100317 | Världen är kall och ödslig Karin Boyes "Kallocain" är inte först och främst, som många ansett, en skildring av en i tiden avlägsen totalitär stat. Den oinskränkta makten, det despotiska väldet, är en given och självklar förutsättning. Karin Boye skrev sin roman i skuggan av den tyska stövelklacken. Tredje riket var en blodig realitet och behövde därför inte skapas eller konstrueras som litterär fiktion. Crister Enander skriver i Tidningen Kulturen |
| 100226 | Tvångstankar och svindel och Karin Boye. Karin Boye var så välformulerad, så dramatisk, så förljugen. Hon skulle säkert ha älskat twitter. Lisa Magnusson bloggar om Karin Boye |
| 100209 | Gamla bekanta i ny utgåva Bland de nya pocketutgåvorna i februari har jag hittat två klassiker, på Bonnierpocket, som närmast känns som gamla bekanta. När jag gick på gymnasiet så läste jag Kallocain av Karin Boye och under studietiden i Lund Brott och straff av Fjodor Dostojevskij. Det är med andra ord rätt länge sedan, men böcker av det slaget kan man med behållning läsa om oavsett hur gammal man blivit. Och har du inte läst någon av dem så kan jag varmt rekommendera båda titlarna. Skånskan.se tipsar. |
| 100111 | Konsten och ideologin (självmord under världskrig) Hälften av novellerna i Snäckors sorl är utgivna efter författarens död. En är tidigare opublicerad. Åtminstone någon borde ha blivit en roman och vid ett tillfälle slår jag faktiskt igen boken i ren harm över att inte få veta ”hur det går”. Dagensbok.com recenserar "Snäckors Sorl" |
| 091028 | Karin Boye-skolan tar över Parkskolan Parkskolan blir Karin Boye-skolan. Inom kort kommer köpekontraktet att skrivas under av skolans och Motala kommuns företrädare och nästa höst startar Karin Boye låg- och mellanstadieklasser i lokalerna. Motala och Vadstena Tidning |
| 091015 | Kall feber, Jerker Virdborg, Albert Bonniers Förlag Eva Johansson recenserar Jerker Virdborgs ”Kall feber”. Att huvudpersonen i den nya romanen heter Karin är ingen slump, inte heller ordet ”kall” i titeln. Jerker Virdborg har varit tydlig med att han har låtit sig inspireras av Karin Boyes ”Kallocain”. Den blankt skinande forskarstad som hans roman utspelar sig i företer också en rad uppenbara likheter med Boyes klaustrofobiska övervakningssamhälle. SVD publicerar artikeln |
| 090427 | Succéföreställningen KARINS KRIG tillbaka till Göteborg.
Danssolot Karins krig handlar om Karin Boyes sista timmar i livet en kall aprilnatt 1941 på ett utsiktsberg utanför Alingsås. Koreografen Gunilla Witt har i snart tjugo år väckt uppmärksamhet med sina djupt personliga kvinnoporträtt. Dansaren Anna Westberg är hennes ständiga uttolkare. Tillsammans utforskar de en kvinnas plats i världen och i språket. Newsdesk skriver om föreställningen. |
| 090326 | Karin Boye fick vinterplagg Karin Boye utanför Stadsbiblioteket, brukar hålla en blomma i handen. På onsdagen fick hon lite mer. Det var många minusgrader på onsdagsmorgonen. Och visst ser Karin lite frusen ut? Bäst att råda bot på det, tyckte någon och skred till verket. Karin begåvades med en blå stickad ylletröja och en därtill matchande mössa. Allt sitter som gjutet och i handen fick hon en bukett gula krokus. Göteborgs-Posten skriver om Karin Boye statyn. |
| 090320 | Det visste du inte om Visst gör det ont när knoppar brister... Under åren 1935 - 1940 träffades Karin Boye och Elin Wägner ganska ofta, inte minst i samband med möten i Samfundet De Nio och under sommarkonferenser på Viggbyholmskolan där Karin Boye var anställd som lärare. Birger Schlaug skriver om Karin Boye och Elin Wägner i sin Blogg. |
Senast uppdaterad: 2011-07-31
Sök: