En kärleksförklaring

Fr. Nietzsche:

(varunder diktaren föll i en grop)


O dröm!  Han flyger än.
Han stiger, vilande på vinge spänd.
Vad lyfter honom än?
Vad är hans mål -- hans väg, av ingen känd?

Eviga stjärnor lik
i rymder utan liv han vilar tryggt,
ömkande jordens skrik --
och högt flög den, som bara såg hans flykt.

O albatross i skyn!
En evig drift mot höjden driver mig.
Jag såg dig -- och min syn
blev blind av tårar.  Ja, jag älskar dig!

Kommentera och diskutera:   Längst ned på sidorna med Karin Boyes dikter kan du kommentera och diskutera dikten. Ditt inlägg syns inte omedelbart då kommentarerna modereras för att slippa reklam andra oönskade inlägg. Du kan enkelt identifiera dig med t.ex. din Facebookprofil, men om du önskar skriva under pseudonym kan du skapa ett separat konto på Disqus.