Till skönheten

När våra gudar falla
och vi stå ensamma bland spillror,
så utan fäste mer för våra fötter
som klot i rymden --
då skymtar du ett ögonblick, du höga Skönhet.
Då, endast då.
Så sträng som eld du talar tröst:
"Vad som än faller -- jag står åter."
O stanna, stanna, heliga,
och fräls min själ
från lögnen av en måttlös sorg!

Ur diktsamlingen "Moln".

David McDuff har översatt denna dikt till engelska.

Caroline Chevallier har översatt denna dikt till franska.

Upphovsrätt © (1996)
Karin Boyes lyrik: Ulf Boye
Layout och presentation: May och Hans Mehlin

Publicerat med tillstånd av:
Ulf Boye, innehavare av upphovsrätten till Karin Boyes lyrik.