I går låg jag slagen i skurarnas ström. Nu reser jag mig tvagen ur förnedringens dröm. Jag läser i ljuset, jag hör i morgonsuset med bävan livets eviga budord: "Glöm!" Jag blixtar såg splittra den ädlaste ek, och bergen såg jag vittra i tidernas lek, men starkare än båda ur vintrarnas våda står jag i tusen vårar upp, odödlig och vek. Min rot är fäst i döden, i de multnades bo. Jag minns ej deras öden, men jag känner dem gro. Det gångnas ande bävar i klargröna vävar och mognar till ett evigt nu i gräsmarkens ro.
Ur diktsamlingen "Härdarna".
David McDuff har översatt denna dikt till engelska.