Jag ser min hand

Jag ser min hand:
ett tjockt blad,
krökt till skydd och lä,
en köttig kaktusblomma,
dunstande svalka i hettan,
värme i kvällens kyla;

Jag ser min hand:
klåfingrig,
en aldrig stilla råtta,
gnager och gnager,
lite här, lite där,
och tror sig bättra brodden.

Jag ber bevekande
de djupets makter,
som formar och för den handen:
ge den plantans stillhet
och blomvis vila
för broddens skull, där den spirar.

Ur diktsamlingen "De sju dödssynderna".

Kommentera och diskutera: Längst ned på sidorna med Karin Boyes dikter kan du kommentera och diskutera dikten. Ditt inlägg syns inte omedelbart då kommentarerna modereras för att slippa reklam andra oönskade inlägg. Du kan enkelt identifiera dig med t.ex. din Facebookprofil, men om du önskar skriva under pseudonym kan du skapa ett separat konto på Disqus.